Nu när åtminstone tre av de nordiska länderna (Danmark, Finland och Sverige) öppnar samhällena efter pandemin, och förhoppningsvis inte anser sig tvungna att dra i nödbromsen längre fram i höst eller vinter, är det dags att höja blicken från den egna valkretsen och staten och gå in för ökat nordiskt samarbete. Den nordiska gemenskapen bör stärkas igen efter den tillitsförlust som pandemin och hanteringen av den gav upphov till.
Det gäller inte enbart att höja blicken utan också anslagen. Den officiella nordiska samarbetsbudgeten bör ökas för att återställa läget, inte minst med tanke på statsministrarnas ambition att Norden skall bli världens mest integrerade region. Vi har nog råd. Det nordiska samarbetet kostar gemene nordbo cirka 5 euro per år. Det finns utrymme för en ökning. Och om det är politiskt besvärligt att öka anslaget kan regeringarna hänvisa till eftervård av pandemin. I dess namn har det mesta låtit sig göras.
Faktum är att just nu skorrar regeringarnas mantra om världens mest hållbara och integrerade region falskt och kulturministrarnas markering om kulturområdets betydelse för den nordiska gemenskapen i dessa nedskärningstider var närmast patetisk.
Och för alla dem, som åtnjutande den mångomtalade armlängdsprincipen, försöker påverka tingens gång är det dessvärre uppenbart att regeringarna inte har för avsikt att ändra ståndpunkt. Ingen politiker tillhörande ett regeringsparti eller en lojal regeringstjänsteman är beredd att gå emot sin statsminister. Hoppet står till Nordiska rådets session (och ländernas oppositionspolitiker) första veckan i november.
Det är lätt att hålla med Norden Danmarks nya ordförande, tidigare ministern, medlemmen av Folketinget och ordförande för Konservative, Lars Barfoed när han betonar behovet att stärka den gemensamma nordiska identiteten och kulturen. Barfoed tar bland annat fasta på att internationaliseringen av massmedia och den ökande individualiseringen av de kulturpåverkningar som vi får, innebär en risk för att vi mister känslan till våra gemensamma rötter, historia och kultur. Han betonar att Nordens folk är förankrade i en gemensam kultur och historia och att vi dessa tider inte bör ge upp den gemskapen.
Vi behöver mera utväxling mellan de nordiska länderna på alla nivåer. Via mobilitetsordningar ska ungdomar, studenter och unga vuxna ges möjlighet att skapa kontakter runt om i Norden.
Pandemin visade dessvärre att våra politikers nordiska kontakter inte är vad de borde vara. Därför är det motiverat att prioritera framtida beslutsfattares möjligheter att skapa nordiska nätverk. Och det kräver fysiska möten, som kostar en slant. Efter dem kan man lättare hålla kontakten online.
Nästa kris ser annorlunda ut, men om och när kanalerna är öppna och används aktivt av folk som känner varandra är det lättare att lösa den tillsammans. Möten skapar tillit och tillit är en förutsättning för att finna gemensamma lösningar.
Henrik Wilén
Fotograf artikelbild: Pamela Schönberg