Det nordiska samarbetet är ett makalöst fenomen. De flesta av oss tar det för givet och diskuterar det nästan aldrig. Det bara existerar och är bra. Lite som våra mor- och farföräldrar. Därför är det inte förvånande att allmänhetens stöd för samarbetet är så gott som orubbligt i de åtta deltagande länderna. Det finns egentligen inget internationellt samarbete som har mer stöd, och världen omkring ser andra nationer på de nordiska länderna med avundsjuka i detta avseende.
Den nordiska familjen
Inte heller är det en liten bedrift att på några generationer ha lyckats förena åtta länder till en familj, dessa länder som förr låg i strid med varandra, rövade och plundrade, förtryckte och utnyttjade, och förklarade strid mot varandra mer än alla andra grannationer i världen. Förvisso har det gått mer än två sekler sedan länderna grep till vapen mot varandra, men de senaste decennierna har de likväl hamnat i olika typer av konflikter med varandra, inte minst gällande självständighetssträvan och självstyre – konflikter som för den delen fortfarande pågår inom den nordiska familjen. Tack vare det nordiska samarbetet och visionen om vänskap och enighet mellan de åtta länderna har vi lyckats lösa våra problem bättre än de flesta andra länder i liknande situationen. Tragedierna som vi nu ser i Palestina och Ukraina är exempel på detta.
Samhällen i bräschen
Det går knappast att överskatta vinsten av det nordiska samarbetet. Efter att samarbetet i Norden började på riktigt har de nordiska länderna mer eller mindre följts åt i samhällsutvecklingen. Vare sig man ser till ekonomisk tillväxt, utveckling av infrastruktur, mänskliga rättigheter, invånarnas säkerhet eller tillit, så är de nordiska samhällena världsledande. Framgångarna är rent ut sagt sagolika.
Mer nordiskt samarbete
På Nordens Dag bör vi alla ägna en varm tanke till det nordiska samarbetet. Givetvis borde vi göra det varje dag och göra vårt bästa för att vårda och stärka samarbetet. Det nordiska samarbetet och all den nytta det medför är trots allt inte en självklarhet och det är nu upp till oss att forma dess framtid. Vill vi fortsätta att utveckla de fantastiska framgångar vi haft de senaste decennierna og ta än fler steg framåt tillsammans med vår nordiska familj, eller finns de som ser andra, gynnsammare vägar framåt? Enligt mig och Föreningarna Norden är svaret glasklart. Vi behöver mycket mer nordiskt samarbete och radikala insatser i integreringen av de nordiska länderna. Vill vi uppnå de nordiska ländernas vision om att göra Norden till världens mest hållbara och integrerade region år 2030, då kan vi inte längre vänta.
Hrannar Björn Arnarsson, ordförande Norræna félagið
Ragnheiður Helga Þórarinsdóttir, vice ordförande Norræna félagið
Nordens dag firas den 23:e mars.