Nordiska ungdomar är engagerade och kunskapsrika, men passiva när det gäller att verka inom föreningar och andra traditionella sammanhang, fastslår en färsk vetenskaplig rapport Nordiske unge – politisk fællesskab og engagement (Jonas Lieberkind), som beställts av Foreningen Norden i Danmark.
Rapporten tar upp vad nyare forskning visar beträffande ungdomars samhällsengagemang i allmänhet och nordiskt samarbete i synnerhet. Ett typiskt drag, som rapportförfattaren lyfter fram, är att nordiska ungdomar i åldern 15 - 29 år är kunskapsrika, men uppvisar en reserverad attityd till engagemang. ”The standby citizen”, lyder en definition.
Rapporten fokuserar främst på ungdomar i de tre skandinaviska länderna Danmark, Norge och Sverige, med vissa utvikningar till Finland och Island. Utgående från rapporten kan man inte hävda att det skulle finnas en särskild nordisk identitet bland ungdomarna, däremot kan forskarna identifiera några gemensamma drag vad gäller nordiska ungdomars syn på gemenskapen och det politiska engagemanget.
Dagens ungdomar växer upp i en värld där de och ungdomskulturen i allmänhet får en större och mer avgörande roll i samhällsutvecklingen jämfört med tidigare generationer. Därför är det naturligt att politiker, institutioner och föreningar (bland annat Föreningarna Norden) står i kö för att veta vad de unga vill och den vägen engagera dem. Men det är inte många ungdomar som faller för locktonerna, om man ska tro den färska rapporten.
De nordiska ungdomarna (15 - 29 år) utgör ungefär en femtedel (5 miljoner) av hela Nordens befolkning. Till följd av att fertiliteten är avtagande i Norden, i synnerhet i Finland och Norge, samtidigt som antalet ungdomar ökar beroende på invandringen är bilden av Nordens ungdom mer diversifierad än tidigare. Rapporten understryker att utbildning och stadsliv (”bykultur”) är viktiga ingredienser i nordiska ungdomars liv och att de flyttar från föräldrahemmet tidigare jämfört med övriga europeiska länders ungdomar.
Rapporten pekar också på intressanta skillnader mellan de nordiska ländernas ungdom. I de skandinaviska länderna har skoleleverna stort förtroende för klassrummet som en öppen och debattstimulerande miljö, medan finska ungdomar inte gör det. Å andra sidan visar finska elever höga tal när det gäller kunskapsmätande PISA-undersökningar. Svenska och danska ungdomar karaktäriseras som särdeles debattglada och det främst är flickorna i Norden som engagerar i politiska samtal.
Tilliten anses vara Nordens guld och även i där finns det avvikelser, vilket enligt rapporten kan betraktas som anmärkningsvärt. I Danmark och Finland har 14-åringar i genomsnitt stor tillit till andra, medan svenska ungdomar ligger på samma nivå som andra OECD-länder och Norge under genomsnittet.
På basis av tidigare undersökningar konstateras att nordiska ungdomar förvisso har tillräckliga ”demokratiska kompetenser” för att delta i politiska processer, men att viljan saknas.
Denna reserverade attityd är i sanning en utmaning för det etablerade organisationslivet inom såväl politik, ekonomi och kultur. Norden är ju kanske världens mest organiserade region. Men samtidigt har de ungas engagemang till exempel i klimat- och miljöfrågor visat att det inte råder någon brist på intresse, men att man väljer andra kanaler än äldre generationer.
Henrik Wilén