I debattskriften Meningen med föreningen, som gavs ut ifjol med anledning av Föreningarna Nordens 100-årsjubileum, efterlyser redaktör Hilde Sandvik en nordisk offentlighet. Om integrationen i regionen ska stärkas, och det ska den enligt statsministrarnas vision för 2030, förutsätter det samtal på tvärs av landgränserna.
Hilde, som har ett förflutet som kulturredaktör på Bergens Tidende och numera driver sajten Broen.xyz, modererar bland annat debattforumet ”Dansken, svensken och norrmannen” där debattörer från olika samhällsområden diskuterar likheter och olikheter i de tre skandinaviska samhällena. Eftersom debattörerna i stort sett förstår varandras språk går diskussionen på skandinaviska, vilket är ägnat att understryka den gemensamma utgångspunkten.
I artikeln konstaterar hon att det finns kulturskillnader i Norden som vi sällan känner till eftersom vi vet för litet om varandra. Alltså bör det finnas fler plattformar där vi utväxlar kunskap och åsikter om varandra. En nordisk offentlighet med andra ord.
Dessvärre har många mediehus minskat på sin Norden-bevakning under de senaste decennierna. Men med dagens digitala möjligheter kan också andra aktörer än mediehus bidra till det nordiska samtalet. Här har Föreningarna Norden en given chans att markera sig, i synnerhet in dessa tider när den digitala kommunikationen tagit ett stort skutt framåt.
Intressant nog har denna märkvärdiga ”coronatid” ökat fokus på nordiska grannar även om delar av både det formella och det informella samarbetet stått stilla till följd bristen på fysiska möten. Det är länge sedan förhållandena i de nordiska grannländerna redovisats så noga i massmedia som under det senaste halvåret när jämförelser mellan smittspridning, testning, restriktioner, regeringarnas val av strategi med mera ingått i rapporteringen.
När coronan väl är övervunnen kan den naive nordisten hoppas på en fortsatt upptrappad rapportering om läget i grannländerna. Det behövs mera dagligt rågbröd i den nordiska diskussionen i media och färre skandalbakelser, som visserligen framstår som läckra och lätta att ta till sig, men som inte bidrar nämnvärt till kunskapsökningen och därmed inte heller till integrationen.
Kjenskap gir venskap, som norska statsministern J.L. Mowinckel uttryckte det för över 100 år sedan, och det är inte minst mot den bakgrunden behovet av en nordisk offentlighet skall ses.
Det är också en av grundbultarna i inlärningsportalen Norden i skolan, som Föreningarna Norden driver med finansiering från Nordiska ministerrådet. På alla fem huvudspråk i Norden plus några till erbjuds lärare och elever undervisningsmaterial som är lätt tillgängligt och modernt. Per i dag har över 20 000 lärare runt om i Norden registrerat sig som användare av portalen och det betyder i runda tal att över 200 skolklasser dagligen använder sig av materialet. Interaktionen möjliggörs bland av annat av ”Skolchatten” som bjuder på små språk- och kulturupplevelser. Ett fokusområde med hög aktualitet är ”Klimatchatten”.
Det som efterlyses bland vuxna nordbor existerar redan bland Nordens skolelever. Bara att ta för sig.
Henrik Wilén